Annars har helgen varit rätt jobbig för oss här hemma, även om min lilla kaka sov hos mig fredag till lördag.
På fredagskvällen får vi reda på att en vän ligger på sjukhuset... Jätteorolig så försöker vi hålla oss uppdaterade... På lördagseftermiddagen fick vi det värsta möjliga beskedet, han hade inte vaknat ur koman, hans hjärna ville inte vara med mer... Det är så fruktansvärt att tänka på och hela dagen har han funnits i mina tankar, ja inte bara han, utan hans familj och hans närmaste vänner med... Själv kände jag inte honom så väl, men dom gånger jag träffat honom så har han alltid varit snäll och trevlig, en underbar människa i mina ögon trots sitt livsval. Jag tyckte mycket bra om honom. Han lämnade världen förtidigt och det gör ont i mig...
Som om det inte är nog så är min sambos bästa vän jättesjuk igen, han har en allvarlig form av canser och den har nu blivit större...
Varför ska livet vara så orättvist och så jävla jobbigt! Kan inte goda människor få en brake? När det lever så jävla mycket onda och hemska människor som bara frodas och kommer undan med alla möjliga brott mot mänskligheten! Fy fan säger jag...
3 kommentarer:
Usch vad ledsen jag blir. Bara tråkigheter :( Men det är så, de bästa försvinner och de onda finns kvar. Alltså, det finns ingen gud... Älskar dig. Ring om det är ngt ♥
Mycket tråkigt att det skulle gå så med P men vi får tänka att han ha det bra nu, hade han vaknat upp så hade han nog varit mycket sjuk..
Det är också jätte ledsamt att M har fått sin cancer tillbaka men det sista som man ger upp är hoppet...vi håller våra tummar att det skall fixa sig.
Pappa och jag var hos Wilma och dom igår, har du sett så söta foppatofflor vi köpte till henne, hon är så go och mysig och kelig, en sådan liten människa kan man ju inget annat än älska <3
Pussar och kramar från din Mamma
Glennsan berättade om "P", och även om jag inte träffat han så känns det ju. Och den där cancern :/ Det är tungt.
Skicka en kommentar